directionslife

 

Nu var det dags och jag hade verkligen ingen lust med detta. Jag ville verkligen inte. Planet skulle strax landa och jag visst att snart skulle jag behöva gå in i ett rum där dom och Simon satt. Jag flög privat vilket var väldigt skönt inte en chans att jag hade orkat och sitta på ett vanligt plan i flera timmar. Planet landade och jag klev ut i det dåliga vädret. Det var mulet. Great. Det är i London det regnar året runt också. Detta kommer verkligen bli kul. Tänkte jag för mig själv. Vi fick våra väskor och vi begav oss mot bilen vi skulle åka med. Mamma och jag åkte i en då vi skulle åka och möta killarna i deras lägenhet.

 

Klockan var tre på eftermiddagen vilket betydde att vi hade åkt väldigt tidigt på morgonen. Mamma stannade bilen framför något stort lägenhets hus. Vi åkte flera hissvåningar upp och sen kollade mamma på ett papper och ringde sedan på. Simon öppnade. Han hade jag träffat förut. "Trevligt och träffa dig igen Marissa" Sa han och kramade mig. "Detsamma" Sa jag och kramade om honom. "Kom in" Sa han. "Det här är. Harry, Louis och Nialls lägenhet" Sa han. Jag nickade ointressant. Vi gick in i köket och där satt alla killarna. Deras blickar vändes snabbt mot mig och jag bitchblickade de för de kollade som in i bängen. "Så. Detta är Marissa. Marissa detta är. Louis, Niall, Harry, Zayn och Liam." "Simon jag tror hon vet vilka vi är" Sa Harry. Jag fnös. "Var inte så säker på det" Sa jag och den blonda, Niall skrattade.

 

"Okej. Strunt samma. Kom och sätt er här" Sa Simon och vi satte oss vid bordet. "Du ska bo här i två veckor Marissa. Sen ska du följa med oss på turne och du ska uppträda två låtar på varje konsert. Harry och du ska komma ut med erat förhållande om kanske en tre veckor eller liknande. Det får vi helt enkelt se. Ni ska synas mycket med kameror alla ni sex och ni kommer få gå på en hel del intervjuver också." Sa Simon. "Vänta ska jag bo här?" Frågade jag. Han skrattade. "I lägenheten brevid. Din mamma har hyrt den till dig" Jag nickade lättat.

 

"Så. Redan imorgon har ni en intervjuv. Jag hoppas ni går på en gemensam lunch innan det skulle vara bra. Så killar var klara vid 12 så hämtar ni Marissa." Sa simon. Det kändes som man var ett barn eller något. "Så nu ska jag låta er vara i fred. Nu får ni lära känna varandra" Sa Simon och han och mamma lämnade lägenheten. Jag suckade. De fem kände redan varandra så det var inte ens pinsamt för dem. "Så Marissa. Jag tänker kalla dig Issa i framtiden bara så du vet" Sa Louis. Jag skrattade. "Gör det" Sa jag. "Så." Sa Niall och det blev en pinsam tystnad. "Min flickvän kommer över sen. Så ni kanske kan lära känna varandra lite bättre" Sa Niall. Jag nickade.

"Harry" Sa jag och han kollade upp. "Bara så du vet så är det jag som kommer göra slut med dig. Medierna ska veta att det var jag som gjorde slut okej?" Sa jag allvarligt. "Aldrig. Jag ska göra slut" Sa han. "Nae. Jag sa det först" Sa jag. "Och?. Är du tre eller?" Frågade han. "Nae, är du?" Frågade jag. Han suckade och de andra killarna flinade mot oss. "Kärlek börjar alltid med brååååk" Sa Liam och jag blängde surt på honom. "Käften" Mumlade Harry.

 

 

 

 

Marissa Gold. Inte den vanliga sjutton åringen. Hon bor i La och lever sin dröm. Hon är en av de kändaste tonåringarna i världen och den kändastade tonråstjejen i världen. Hon har allt. Utseendet, Uppmärksamheten, Pengarna, Rösten, Allt. Hon uppträder för tusentals fans, men hon har gått in i den där svackan som flera kändisar gått in i. Hon börjar dricka och gå ut och festa. Det uppskattas inte av vissa, speciellt inte av hennes yngre fans, inte över hennes fans överhuvudtaget. Så det är flera och flera fans som lämnat henne. Men inte länge till. Marissas mamma som också är hennes manager tar kontakt med Simon Cowell som signade One Direction. De har haft mycket kontakt med varandra då de känner varandra och har jobbat ihop. I One Direction finns det också en fest prisse precis som Marissa, en kille vid namn Harry Styles. Det är nu Marissas värld vänds upp ner. Simon och Marissas mamma bestämmer sig för att Marissa och Harry ska fejk dejta, som ett pr-trick för mer publicitet, mindre anklagelser och förhoppnings vis mindre folk som lämnar. 

 

 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 

Vad var det som var så jävla viktigt att behöva väcka mig elva på morgonen?. Jag suckade irriterat och gick för att duscha och sen dra på mig nya kläder. Jag gick sedan in till vardagsrummet och satte mig i soffan. "Vad ville du?" Frågade jag mamma. "Du vet vad vi sagt om att vara ute och festa hela tiden, när kom du hem igår igentligen, eller ska jag fråga imorse?" Sa hon och jag suckade högt. "Nå?" Frågade hon. "Kom igen jag har kul låt mig ha kul" Sa jag irriterat. "Ja, jag förstår det, men du är fortfarande minderårig, och har en karriär att tänka på Marissa" Sa hon allvarligt. "Ja jag vet" Sa jag. "Bra. För allt är redan bestämt. Vi åker till London imorgon" Sa hon. "Vänta va, varför?" Frågade jag. "Du ska dejta Harry Styles" Sa hon och min haka föll till golvet. "VA?" Frågade jag förvånat och argt. "Ja, och du har inget att säga till om. Allt är bestämt och du ska ner dit så ska du umgås med dom tills du följer med på deras turne om två tre veckor, du ska uppträda två låtar på varje konsert" Sa hon. "Really?" Frågade jag irriterat. "Ja. Allt är bestämt." "Mamma sluta." Sa jag argt. "Det är som du aldrig varit ung"

 

 

"Tro mig det har jag, Det här är bäst för din karriär Marissa. Du tappar mer och mer av dina fans." Sa hon och jag suckade. Det visste jag att jag hade gjort. Men london?. Dejta Harry Styles?. "Ingen kommer ens gå på att vi ska dejta" Sa jag irriterat. "Jo, ni ska umgås som vänner alla ni fem, och sen efter ett tag så ska ni kanske börja gå och hålla varandra i handen och så vidare. Du vet hur detta funkar" Jag suckade frustrerat. "Vad tycker pappa om detta, vad tycker Harry om detta?" Frågade jag och jag märkte knappt själv hur jag nästan skrek. Men kom igen, jag ville inte lämna mitt liv i La för något liv i lilla England. "Din pappa är med på noterna och han flyttar ner också så småning om. Var lugn, du och Harry ska inte tillbringa hela erat liv tillsamans, bara några månader. Helt ärligt vet jag inte vad Harry tycker om detta då han också ska få reda på detta idag."  Jag kände bara för att slå till något. Vad var det här för skit?.

 

"Därför ska du låtsas dejta Marissa Gold. Hon kommer hit imorgon redan så ska ni umgås innan ni drar iväg på turne, så följer hon med på den och ska uppträda två låtar på varje konsert" Sa Simon och jag satt där helt jävla förstelnad. Dejta?. Jag dejtar inte. "Du ska ju för fan dejta typ världens snyggaste tjej" Sa Zayn och boxade mig i ryggen. "Simon jag dejtar inte. Varför jag?" Frågade jag. "Det var du som kom hem vid fem igår, och du lämnade inte festen med de andra, det är inte dom andra som har med sig en ny tjej varje kväll heller." Sa han och jag suckade. "Du måste. För bandets skull." Sa Simon. "Okej. Jävla tur att hon är snygg" Sa jag och killarna började skratta och jag gjorde en highfive med de. "Ingår det intima delar med henne också eller?" Frågade jag på skämt och Simon gav mig en menad blick medans Niall och Louis bröt ut i garv.

 

"Marissa Gold mannen" Sa Niall när Simon lämnat lägenheten. "Rätt Nice ändå. Men kom igen. Fejk dejta?. Jag kommer inte ens få ligga eller festa på evigheter" Sa jag och de andra skratta. "Herre gud Harry" Sa de. "Flickvän, det var inte min starka sida att ha. Jag gillade att variera mig. "Hoppas du får dela buss och hotell rum och sånt med henne då eftersom ni ska vara "tillsamans"" Sa Louis. "Fan, önskar det var jag" Sa Niall. Jag skrattade åt honom. Han har alltid haft en crush på henne. Eller både Louis, Liam och Niall har erkännt i en intervju att det är deras kändis crush.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi satt i bilen på väg till flygplatsen. Vi skulle vara borta länge, väldigt länge. Jag hade aldrig varit med om något sånt här innan även fast jag snart varit tillsamans med Harry i ett år. Ett år. Det hade gått så fort. Jag satt i mini bussen med en sovande Hanna brevid mig och jag log och lutade mitt huvud mot Harrys axel då jag var väldigt trött. Niall och Louis sov på varandra vilket såg väldigt gulligt ut. Josse och Zayn hade en tröja över deras huvuden.

Bilen stannade snart och alla rycktes till och Niall och Louis vaknade. Dom såg så nyvakna ut så jag skrattade åt dem. Jag gick ut på Harrys sida så jag kunde gå till andra sidan och hämta Hanna. Men Harry kom före mig och gjorde det åt mig. Det var fullt med Papz utanför så vi la över en filt över Hanna eftersom hon fortfarande sov. Vi tog våra resväskor och gick in i flygplatsen. Vi stog i inchekningen och Hanna vaknade. Harry tog upp henne och då blev hon genast gladare. Vi bestämde oss för att alla kanske inte behövde stå i kön så jag, Josse, Zayn, Niall gick bort en bit så fick alla andra ta hand om det andra. Zayn tog Hanna i famnen och lekte med henne. Han gillade verkligen Hanna och det gjorde Hanna med Zayn med.

 

 

När de hade kommit längst fram i kön gick vi tillbaka för att checka in allt och sen fick vi äntligen gå mot planet. Vi skulle faktiskt inte åka ett privat jet då det hade hänt något och vi fick åka vanligt. Vilket inte gör mig något för små plan är alldeldes för läskiga för min smak. Vi klev på planet och gick och letade efter våra platser. Hanna hade ju ingen plats utan får sitta i knät. Första stoppet var Danmark sen var det dags för Sverige vilket jag verkligen såg fram emot. De skulle ha två konserter i Danmark men bara en i Sverige vilket var lite synd. Men de hade gjort så att vi faktiskt skulle få sova i Sverige en natt så alla mina kompisar och familj skulle komma ner till Stockholm så jag fick hälsa på de.

 

Hanna var inte den lyckligaste personen på planet, hon grät som bara den. Varför vet jag inte riktigt. Jag försökte tystna henne men det gick inte. Harry tog över men hon gav sig inte. Vilket hon brukar göra när Harry håller i henne. Harry började busa med henne med Niall och då äntligen tystnade hon. Niall behöll henne i sitt knä och jag passade på att ta ett kort.

 

 

 

 Planet skulle lyfta så Harry tog Hanna i sin famn igen och jag höll hårt i hans hand då jag verkligen inte gillar att flyga. Jag hade Louis på min höger som verkligen inte var rädd utan han satt och garvade åt mig. Lika så gjorde Niall och Liam bakom mig. Planet lyfte i alla fall så jag överlevde. Snart kom de ut med mat och magen skrek verkligen efter det. Jag fick dock börja med att mata Hanna innan jag fick ta min mat. Det gick någon timme och snart var vi framme för att landa i Danmark. Det klarade jag galant då det är mycket värre att lyfta.

 

Vi tog våra väskor på bandet och gick ut ur flygplatsen. Hela crewet var tydligen redan på plats på hotellet det var bara vi och Paul kvar. Då vi alla hade tagit ett annat flyg. Vi hoppade in i minibussen som skulle köra oss mot hotellet vi skulle bo på. Vi skulle bara fixa in väskorna för sen skulle vi mot arenan killarna skulle uppträda på redan ikväll. Det var första gången jag skulle få se dom live och det var verkligen något jag såg fram emot. Jag vet att alla fem sjunger som gudar då jag hört de sjunga men inte på en scen.

 

 *

Vi var på arenan och det var näst intill kaous lite överallt. Folk som stressade inför konserten men killarna var relativt lugna i alla fall. "In i sminket nu Niall" Ropade någon röst. Han nickade och klev in. Det var sjukt hur mycket folk det var som fixade allt. Man hörde alla fans i arenan som skrek högt och ljudligt. Det var nästan sjukt hur mycket folk det var där ute.

 

 

 

 

 

Jag gick sedan fram till Saras vänstra sida och kysste henne på halsen och hon ryckte till. "Hej" Sa hon. "Hej" Log jag. Hon kysste mig. Dom kyssarna skulle jag aldrig tröttna på. "Josse frågade efter dig också" Sa jag. "Styles kom nu" Ropade Paul. "Kommer" Ropade jag. "Lycka till" Sa hon och kysste mig igen. "Tack" Sa jag och gick bakom scenen till de andra.

 

 

Okej guuys. Det är 1 eller 2 kapitel kvar får se om jag gör ett långt eller två korta ;). Ska försöka göra klart de idag. Har gjort en design till den nya novellen idag också!!

 

"Upp nu Harry" Jag kände hur någon skakade om mig och jag satt mig upp i soffan och tog mig för huvudet, jädrar vad ont det gjorde. "Ajj, kan du snälla hämta mig en huvudvärkstablett" Suckade jag. "Mmh, men sen ska vi prata" Sa Louis och jag suckade och tog mig för huvudet återigen. "Vad fan hände igår?" Frågade Louis när han kom in med ett glas vatten och en huvudvärkstablett. Jag ryckte på axlarna. "Vad menar du?" Frågade jag. "Du typ kom in här och typ ramlade nästan hela tiden för att du inte kunde gå. Sen typ skrattade du och sa att du inte fick vara hemma hos Sara för du blivit bort körd, sen började du tjuta helt plötsligt?" Sa han. "Vänta va, jag kommer inte ihåg något av det här?. Var jag hemma hos Sara varför var jag här då?" Frågade jag förvirrat. "Det var därför jag ringde henne. Du hade kommit skit full hem till henne igår, och inte svarat när hon ringt eller smsat. Hon hade blivit arg för du går ut varje kväll. Du måste skärpa dig Harry" Sa han allvarligt. Jag ställde mig fort upp och jag kände hur huvudvärken steg men det struntade jag just då i.

 

Jag tog på mig ett par skor fort och sprang ner från mina trappor. Det var papz utanför lägenheten men jag täckte för mitt ansikte och var snart i Saras. Jag gick upp för trapporna och ringde på. "Vad vill du?" Frågade hon och öppnade dörren. "Förlåt" Sa jag. Hon suckade men släppte in mig, tack och lov. Jag gjorde en gest till att jag kunde ta Hanna men hon skakade bara på huvudet. Jag suckade. "Förlåt" Sa jag. "Jag kommer inte i håg vad som hände igår men Louis berättade" Sa jag. Hon fnös. "du kommer inte ens ihåg. Det är det här jag menar Harry. Du går nästan ut varje kväll nu och kommer hem skit full och du tror jag ska gilla det. Jag får vara hemma med Hanna medans du går ut, du är inte den ända som gillar att ha kul du vet. Men jag går inte ut för jag har en dotter vilket du också har, men du visar det inte så bra ska du veta. Du ska bara veta hur mycket det står om dig i tidningarna att du är en dålig pappa osv, Papzen får också kort på dig när du går ut." Jag kände hur det högg till i hjärtat. "Förlåt. Jag ska inte gå ut något mer jag lovar."

 

"Du kan inte det, du ska på turne imorgon" Påminde hon mig. Jag slog mig för pannan. Visst ja. "Och Harry, självklart förbjuder jag dig inte att inte få gå ut, men varje kväll, seriöst?" Frågade hon. "Jag vet, jag har gjort fel, jag ska inte göra om det. Men du kommer väl med på turnen?" Frågade jag. Hon ryckte på axlarna. "Va?" Frågade jag chockat. "Jag vet inte, du beter dig ju så konstigt, du har inte spenderat någon tid med mig på dagarna." Sa hon. "Jag är ledsen, snälla, det ska inte hända igen. Jag lovar babe" Sa jag allvarligt. "Okej" Sa hon. Jag suckade lättat ut. "Får jag kyssa dig?" Frågade jag. Hon nickade. Jag gick fram och kysste henne lätt. En sovande Hanna förstörde det inte ens även fast hon var i Saras famn.

 

"Har du packat?" Frågade hon. Jag nickade. "Jag packade Hannas saker tidigare idag, jag är nästan klar med mina" Sa hon. "Så du hade tänkt att följa med ändå?" Frågade jag. "Jag gjorde det i fall att" Sa hon. Jag nickade. "Stannar du hemma i kväll?" Frågade hon. Jag skrattade lite löst. "Ja det gör jag. Med dig och våran dotter" Log jag. Hon fnissade.

 

Kort kapitel igen!!. Men har börjat 1an på gymnasiet så det är jobbigt att skriva hela tiden nu. Men aah ett kapitel fick ni iaf. Komentera så kommer det andra kanske upp imorgon :). Då ska de på turne :D

Alla kanske tror att när man fött ett barn så är man så himla lycklig och bara stannar hemma med sitt barn hela dagarna. Jag trodde också det var så. Jag ville inte släppa Hanna ur sikte men tydligen så var det inget problem för Harry. Jag tyckte det var okej att han skulle gå ut och fira en kompis på en kväll för några dagar sedan. Men nu har han gått ut varje kväll. Jag vet inte vad jag ska säga då jag inte vill tvinga honom att stanna hemma. Louis, Josse och de andra har varit med mig i stället. Josse tycker defenitivt att jag ska ta upp detta med Harry men jag själv vet inte. Jag vill inte hindra honom om han vill gå ut och ha kul. Det hade varit okej att han hade gått ut en gång i veckan och kommit hem runt tolv, men inte komma hem vid tre?. Han hade inte ens kommit upp till min och josses lägenhet alla gånger utan gått till sin och då hade killarna berättat att det hade varit runt fyra tiden.

 

Hanna är snart 3 veckor gammal tiden går verkligen fort. Deras turne skulle börja imorgon och jag och Josse skulle följa med. Hanna skulle ju självklart med också. Klockan var tre på natten och Harry hade inte kommit hem än och han svarade inte på mina sms eller när jag ringde. Jag suckade frustrerat jag kunde inte somna när han inte hade svarat mig att han i alla fall mådde bra. Jag bestämde mig för att sätta mig framför tvn. Josse var hos Zayn då hon redan packat klart och hon hade varit med Zayn hos Zayns föräldrar tidigare idag. Jag slog på tvn och det var inte något jätte intressant som gick, men jag lät simpsons vara på, det var något jag kunde fördriva min tid med. Jag hörde hur Hanna började gråta. Jag gäspade till och gick för att hämta henne. Bärde upp henne och gick ut med henne till vardagsrummet, hon var inte hungrig så jag vet inte vad som riktigt var problemet så jag vaggade henne  min famn tills hon somnade tillsamans. Hon var så vacker. Så lik Harry. '

 

Jag hörde hur någon ryckte i dörren. Jag suckade. Som om jag skulle låta dörren vara öppen. Jag gick och öppnade dörren med Hanna i min famn. Rätt som jag hade var det Harry som kom in klampandes. Full. Jävligt full. "Seriöst jag har ringt dig hela kvällen" Sa jag. Han kunde inte ens gå och ramlade in i väggarna. "Harry" Sa jag lite högre men kom på att jag höll i Hanna och gick in med henne i barnkammaren och stängde efter mig. "Harry svara mig" "Oh hej babe" Sa han och försökte kyssa mig men jag tryckte bort honom. "Varför har du inte svarat när jag ringt?" frågade jag. Han ryckte på axlarna. "Harry jag orkar inte mer. Om du ska gå ut varje kväll så tänker jag faktiskt inte göra det här något mer." Han fnös och det gjorde mig ännu mer irriterad. Jag visste att han var full men han kunde väl ta sig samman i alla fall. "Harry, seriöst. Om du ska komma hem så här sent nästan varje kväll och as packad så orkar jag faktiskt inte mer, du är pappa nu du måste förändras. Jag vill inte ha dig här i kväll ut här ifrån" Sa jag och jag kände hur mina tårar var nära. "Aah tjejer" Sa han och gick ut ur lägenheten. Jag skulle ha ett riktigt samtal med honom när det blir dag. För sånt här tolererar jag inte, för om han inte förstår det är det slut.

Kommer ett kapitel :)

 

Efter några dagar på sjukhuset var vi redo att få komma hem. För att det inte skulle bli värsta kaoset så hade vi fått åka ner i garaget och sen åka med en bil där i från. Jag satt i baksätet med Hanna och Harry satt i passargerasätet där fram brevid Louis som körde. Louis körde in i vårat parkeringshus för det var fullt med fans och paparazzis utanför. Vi åkte upp i hissen till min och josses lägenhet och Louis följde med oss. Jag slog mig ner i soffan likaså gjorde Harry med Hanna i sin famn. Harry la sig ner med sina ben över mina och jag startade datorn för att kolla vad jag missat då jag inte varit inne på internet ett dugg de senaste dagarna. Harry såg så fin ut där han låg med Hanna på magen.

 

 

Killarna skulle snart ut på deras världsturne och vi hade inte ens pratat om hur vi skulle göra. Om jag skulle följa med eller inte. Jag vet att Sverige var med på den turnen och att den var ganska tidigt om jag har för mig rätt. Det var några länder innan Sverige i alla fall. Så det skulle vara kul att följa med hem dit igen i alla fall. Louis satt i fotöljen nästan brevid Harry och smsade med någon. Harry tog upp hanna och lekte med henne. Hon var så söt, Harry var så söt. Louis hade köpt Hanna en rosa mössa, en som Harry och Louis har lika dan, det var ur gulligt. Harry satte på henne mössan och den var bara för söt. "Louis du måste ta ett kort av henne" Sa jag. Han skrattade och ställde sig på knä och knäppte ett kort. Jag kollade ner i datorn då jag helst inte ville vara med särkilt mycket. Han visade kortet och det var så gulligt.  "Lägg ut den" Sa Harry. "Är du säker?" Frågade han. "Någon måste publicera den första bilden, det är bättre att det är du än en paparazzi" Sa Harry och jag höll med. Han la ut bilden och skrev.

 

 

 

För det första. Så visste jag inte ens att denna novellen fanns. För det andra så kan du själv se att det var jag som startade min novell först!!! Jag har dock inte läst igenom den så jag vet inte vad den handlar om. Men jag kan lova dig att detta är min ide och den har jag haft läääääääänge.

 

Hatar att bli anklagad över sånt här defenitivit när det inte äns är sant. -.-! *Suck*

 

 

Allt gick så fort, vi kom till sjukhuset. Sara var redo för att börja krysta dirrekt och snart var min och hennes dotter född. "Jag är så stolt över dig" Sa jag och kysste Sara på pannan. Hon log. Hon såg perfekt ut med våran lilla dotter i sin famn. Josefine grät mycket, väldigt mycket. Tro mig det gjorde jag också, eller grät gjorde jag väl inte, några tårar lämnade mina ögon, men så blir det väl för alla i denna stunden. Det var sjuksyster Mrs.Eliski som var kvar i rummet mellan alla andra folk i vita rockar gått ut ur rummet. "Jag lämnar er nu, och jag säger till era vänner" Sa hon. Jag nickade. Man kunde se på Sara att hon var helt utmattad men hon satte på ett leende. Sara gav vårat barn till mig och jag höll det för första gången. Jag var rädd för att jag skulle tappa det eller liknande. Jag vet inte om jag inbillade mig men hon var verkligen lik Sara. Lika fin som Sara. Liam, Niall, Zayn och Louis kom in i rummet. De kramade först om Sara och kom sen fram till mig och min dotter, jag tröttnade verkligen inte på hur det faktiskt lät. Min dotter. Det kändes annorlunda, men ändå så bra.

 

Josefine satte sig ner och fick hålla, återigen mitt och Saras barn. Jag satte på min mobil då jag tänkte informera fansen och alla andra där ute. Sara och mina föräldrar var på väg till sjukhuset, det var lite svårare för Saras föräldrar då de bodde i Sverige, men de skulle på första plan. Jag gick in på twitter och skrev. Welcome to the Earth Hanna Charlene Darcy Styles. Jag loggade sedan ut för att vara sociala med de andra. "Jag är stolt över dig" Louis kom fram och gav mig en grabb kram. "Tack man" Sa jag. Snart kom min mamma in med flera tårar i ögonen, min styv pappa kom också in, han med med tårar i ögonen. Gemma kom också in efter slinkande. "ooh Sara" Mamma gick fram och kramade henne först.Hon kom sen fram till mig óch gav mig en mamma kram.

 

Louis och de andra gick ut ur rummet då det blev alldeldes för mycket folk. Mamma fick hålla lilla Hanna och hon grät. "Jag är så stolt över dig" Mimade hon till mig. Jag log åt henne. Saras föräldrar hade messat och sagt att de skulle komma imorgon bitti då det inte gick något flyg så de sov över i Stockholm en natt. Alla hade åkt hem och Sara var verkligen trött då hon faktiskt hållt sig vaken hela tiden men man kunde se att hennes ögon skulle slå igen när som helst. Jag la ner lilla Hanna i sin lilla säng eller vad folk nu kallar den där lilla saken. Jag fnös åt mig själv att jag  inte ens visste vad det hette själv. Jag la mig försiktigt brevid Sara då hon var lite öm från förlossningen. "Godnatt min älskling. Vi klarade det" Jag kysste hennes kind och hon log sedan somnade hon kort efter det.

 

*

 

Jag vaknade av Hannas skrik. Efter mat kanske. En sjuksköterska kom in i rummet för att lära Sara om amning och så vidare. Jag passade då på att köpa mig något i caffeterian. Jag knallade bort i korridoren och åkte sen hissen ner till caffterian. "Är inte du Harry Styles?" Jag hörde en liten tjejs röst och jag vände mig om och fick se en liten tjej i rull stol. Runt 12 års åldern?. "Jo det är jag" Log jag. "Vad gör du på ett sjukhus?" Frågade hon. Jag skrattade. "Jag har fått en dotter" Log jag. "Jahaa, vad heter hon" Frågade hon. Jag skrattade igen. "Hanna" Hon nickade. "Skulla jag möjligen.." "Ja du kan få min autograf" Log jag. Jag skrev den i henens målarbok då hon inte hade någon annan sen knallade jag vidare till caffeterian för att äntligen köoa mig mackan.

 

Tjejen som stod i kassan kollade underligt på mig hon kände nog igen mig. Jag åkte upp igen och när jag kom in satt Sara i sängen och åt frukost och hennes föräldrar och syskon var i rummet. Hennes mamma Maria höll i Hanna. "Hej Harry, Grattis" Sa Maria. "Tack" Sa jag. Jag kramade om hela bunten. "Ni har gjort ett bra jobb" Sa Fredrik Saras pappa. Jag skrattade, "vi har nog det" Log jag. Vi hade kanske möjligen den finaste dottern i världen.

 

 

Ju mer dagar det gick desto mer sängliggande blev Sara. Jag var så stolt över henne. Jag såg dock hur ont hon hade och ibland kunde man höra henne skrika av smärta. Det gjorde så ont i mig så fort jag såg att hon gjorde en grimars. Vi hade pratat med Doktorn igår men de hade sagt att vi inte skulle komma in än, det var för tidigt. Josse bodde i hos Zayn nu då det var bäst för Sara. Jag hörde hur hon stönade av smärta inne på rummet så jag gick in. "Hur mår du?" frågade jag. "Det gör så jävla ont Harry" Sa hon och jag hörde hur hon var på väg att börja gråta. Jag log medlidsamt mot henne. "Det är snart över gumman" Sa jag och kröp upp i sängen brevid henne. "Det är snart över" sa jag och strök henne över armen. "Jag ska försöka ta en tupplur" Sa hon. "Gör det" sa jag och pussade hennes panna och lämnade rummet.

 

 

Det ringde på dörren och jag gick och öppnade och där stod Louis. "Tja" Sa jag glatt. "Tja, hur är det med Sara?" Frågade han. "Hon mår inte jätte bra, hon ska sova lite nu i alla fall" Sa jag. Han nickade. Han följde med in i lägenheten och vi slog oss ner i soffan. "Är du nervös?" Flinade han. Jag nickade. "som fan" Skrattade jag. "Jag trodde verkligen inte det här själv" Skrattade jag. "Om det skulle vara någon av oss så är ju den största chansen att det skulle vara du" skrattade han. Kanske var det sant, med tanke på mitt förflutna. När jag gick ut och festade varje kväll, och nästan hade med mig en tjej hem varje gång.

 

 

"Ska vi lira lite fifa?" Frågade han. "Självklart" Sa jag. Det var inte ofta han och jag bara var för oss själva nu för tiden. Jag saknade det lite med tanke på att han var min bästa vän. "Du kommer så få spö" Sa han. "Yeah, u wish" Svarade jag och han skrattade. Vi körde ett tag och jag fick spö. Men det var jämt!. Med tanke på att det blev straffar. "Harry, HARRY" Ropade Sara. Jag blev ställd och återkom till verkligheten. Jag sprang in på hennes rum och där stog hon. Hennes vatten hade gått. "LOUIS RING" Skrek jag och sprang fram till Sara. Det var dags.

 

 

Min telefon ringde och jag såg att det var Louis som ringde. "Heeej Lou" Sa jag glatt. "Sara ska in, kom till garaget en ambulans är på väg och hämta upp henne,hon vill att du och Harry ska följa med i ambulansen med tanke på att ni ska vara inne i rummet, säg till de andra också så kör jag dem dit, jag måste gå" "Okej, hejdå" Sa jag fort. "Sara ska in, vi måste skynda oss" Sa jag och alla ställde sig fort upp och sprang ut ur deras lägenhet och det var papz utanför som nog fångade oss på bild. Vi tog oss in i Saras och deras och sprang ner för trapporna till garaget. Ambulansen hade kommit och hjälpte Sara in i Ambulansen. Det var verkligen dags.

 

 

Tiden gick, det gjorde den verkligen. Grabbarna hade varit på en extra turne med up all night i fyra månader. Jag var uppe i drygt 8 månader och tiden hade gått väldigt snabbt. Dock var jag förbuden att gå utanför dörren, då det praktiskt taget bor paparzzis utanför våra lägenheter. Jag hade alltså inte sätt Harry och grabbarna på fyra månader. Jag hade inte fått följa med då man inte ska flyga när man är gravid och de var ända borta i amerika på turne. Vi hade haft kontakt genom skype och det hade funkat hyffsat, dock så saknade jag honom så grymt mycket. Josse hade stannat med mig, eller någon vecka hade hon åkt och hälsat på dom och då hade mamma kommit och hälsat på mig så jag hade aldrig riktigt varit ensam.

 

Vi hade gjort en barnkammare i min och josses lägenhet då vi bestämt att det är där barnet ska vara. Vi har också fler rum över en vad dom har då de redan har fullproppat med saker i varje rum. Den bästa iden var nog också att barnet skulle vara i våran lägenhet. Harry hade också tyckt att det var en bra ide, han hade som förslag att vi kunde flytta ihop men varken han eller jag var nog redo för det. Jag trivdes som vi bodde och jag ville inte ha det på något annat sätt. Josse hade åkt för en stund sen för att hämta grabbarna på flygplatsen. Jag var jätte spänd på att träffa Harry, han kanske tyckte jag var ful, eftersom jag var stor som ett berg. Jag hade svårt att ta mig upp från soffan, eller fotöljen, sängen eller liknande.

 

*

 

Det knackade på dörren men jag kände att det var onödigt att gå och öppna dörren då de redan kan gå in. Jag stog i köket och lutade mig mot köksbänken. Jag hörde hur dörren öppnades och pulsen steg. Jag vet inte varför men jag bkev alltid nervös att se Harry om det varit en stund sen vi sågs, nu var det inte en stund nu var det hela fyra månader. Det hade gått förvånats värt bra ändå. "Saaaaaara" Jag hörde Louis röst. Jag skrattade. "Här inne" Ropade jag. Hans ögon blev stora när han såg mig. "Du var inte särkilt liten längre" Sa han och flinade. "Ha-ha" Sa jag bara och kramade om honom. Louis och hans flickvän hade gjort slut för någon månad sen också vilket var ganska tråkigt då jag tyckte de verkligen passade ihop.

 

Niall och Liam kom in och gav mig en kram. Sen kom Harry och han sken upp i ett leende. "Hej babe" Sa han och gick fram till mig och vi kysstes mjukt. "Jag har saknat dig" Sa han. "Jag har saknat dig med" Sa jag och kysste honom igen. Zayn kom in och gav mig en kram också. "Har det gått bra allting?" Frågade Louis. "Jadå, det är bara lite långtråkigt eftersom jag är hemma hela tiden" Skrattade jag. "Jo, det förstås" Sa han och skrattade. "Det var ganska långtråkigt men jag fick stå ut. "Kom" sa jag till Harry och tog hans hand. Han hade ju inte sätt barn kammaren. "Blir detta bra" Sa jag och öppnade rummet. "Det blir jätte bra" Sa han och kysste min kind.

 

 

 

 

Jag vaknade av någon som damsög. Jag antog att det var någon av killarna för jag hade sovit över hos Harry igår kväll. Louis hade varit med honom här hemma också, Louis hade kommit in på Harrys rum och sätt han gå igenom en massa tweets han hade fått. Louis hade stängt av datorn och sagt att han inte skulle gå igenom det där. Jag vet inte om det var en massa hat eller inte det hade inte heller Louis vetat. Jag lät Harry sova och drog på mig gårdagens kläder och gick ut från Harrys rum. Det var Niall som stog och damsög och Liam och Louis satt i soffan. "Hej" Sa jag och slog mig ner. "Hej" Svarade de. "Hur mår Harry?" Frågade de. "Jag vet inte, jag lät honom sova" Svarade jag. De nickade. "Har ni läst något?" Frågade jag. "Bara lite på twitter. Och sen ringde våra föräldrar för att hälsa till Harry" Svarade de. Jag nickade. Det var faktiskt snällt gjort. "Jag vet inte vad jag ska göra, han är så himla frånvarande." Sa jag. "Jo, han blir så, han klarar inte av hat riktigt, och när du får det så blir det ännu värre, han är en sån person men det går över snart" Svarade Louis.

 

Jag bestämde mig för att läsa lite av vad som stods. Jag gick in på min telefon och tryckte upp twitter. Då jag har ett personligt account så har jag inte så mycket följare. Jag sökte på Harry Styles och läste vissa. Vissa var urgulliga som. "ure going to get threw this @Harry_Syles." "We who are real Directioners wont going to leave u for this. @Harry_Styles" "We all love u the same @Harry_Styles. #WeLoveYouHarry"  "Stop the hate on @Harry_Styles and his girlfriend, they deserves more than that."  Och så vidare och så vidare. Men det kunde också vara riktigt dryga saker folk skrivit. Vad jag fattade det som så var det inte så mycket fans som hade skrivit dryga sager utan haters, Fans hade dock skrivit en hel del dryga saker om mig, men det antar jag att jag var tvungen att vara beredd på. Jag är ändå flickvän till Harry Styles, och ska föda hans barn.

 

#WeLoveYouHarry, #ADirectionBaby, #HarryAFather, #SaraAndHarry, #StopTheHateOnHarryAndSara Trendade just nu WorldWide. Det var ganska chockerande faktiskt. "Har ni sätt, det är massa kändisar som skriver till Harry" Sa Louis som också satt med sin telefon. "Som vilka?" Frågade jag. "Justin Bieber, Miley Cyrus, Bruno Mars, Demi Lovato, Rihanna, Katy Perry, Ed Sheeran, och en massa mer." Sa han. "Vad skriver de då?" Frågade jag nyfiket. "Justin skrev, Just Heard the news, I hope u all the best, and good luck @Harry_Styles." De andra var ganska lika den" Sa han. Vi nickade. Våran uppmärksamhet försvann i stället mot Harrys dörr som öppnades, han kom ut genom dörren. "Godmorgon man" Sa Louis och gjorde ett lätt handslag med Harry som han besvarade lite lätt. Han slog sig ner i soffan. "Godmorgon" Sa han och kollade på mig och kysste min kind. "God morgon" Sa jag. "Fansen är väldigt upprörda förstår jag" Sa han.  "Nej, det är väldigt många som stöttar dig jag lovar. Visst det är haters som skriver också, men jag lovar dig, det är så mycket bättre en vad vi trodde." sa Louis. Man såg på Harry att han blev rätt glad. "Vi skulle hälsa från våra föräldrar i alla fall" Sa Liam. Harry nickade. "Tack" Sa han.

 

"Jag ska kolla lite på datorn" Sa han och reste sig upp. Ingen av oss stoppade honom, det var inte lönt. Jag suckade och la mitt ansikte i mina händer. Harry tog verkligen illa på när folk skrev dumma saker och när det stog något dumt om mig då blev det ännu värre. "Gå in till honom" Sa Niall. Jag nickade. Jag knackade lite löst på dörren innan jag trippade in på hans rum. "Hej" Sa han. "Hej" Sa jag. Han låg ner på magen med datorn framför sig så jag la mig på andra sidan. "Ska du verkligen läsa det där babe?" Frågade jag. "Det är roligt och läsa de postiva" Sa han. "Men du klarar ju inte av allt hat" Sa jag. "Jag vet, jag försöker ignorera det. Det var faktiskt mindre en vad jag trodde det skulle bli, och jag har höjt mig med 500 tusen följare bara över natten" Sa han. Det kanske var så att han fick nya fans över natten, som såg upp till honom, eller så var väl bara folk nyfikna.  Jag hörde hur han grymtade till så jag vände mig mot datorn och där var det någon som skrivit en massa skit om mig. "Babe läs det inte" Sa jag. Han suckade. Jag såg hur han skulle skriva tillbaka till personen men jag kunde övertala honom. "Lägg inte tid på det, okej?, lägg tid på det positiva" Sa jag. "Okej, förlåt" Sa han. "Du har inget och säga förlåt över. Jag valde ett liv med dig och då får jag räkna med att jag också kommer få hat" Sa jag. Han nickade. Jag kysste honom. "Kom, vi går och äter frukost." Sa jag. "Gå du, jag ska bara tacka fansen först." Jag nickade och log och gick ut för hans rum.

 

Förlåt för segbloggning. Det blir bättre nu, promise. Är snart klar med kapitel 45 så det kommer snart ut :)

 

Jag svalde hårt och nickade. "okej". Jag såg hur Harry bara blev nervös på en sekund. "Ska du dit själv?" Frågade Louis. "Ingen aning, jag hoppas inte det. Simon ska ringa snart" Sa Harry. Jag hoppades verkligen att de andra killarna fick följa med då de kan hjälpa honom där inne. Jag satte mig brevid Harry i stället och kramade om hans hand. Jag bara såg på hur han att han var så himla nervös det syndes på långa vägar. Jag förstår honom dock, han är rädd för att hans fans kommer tycka illa om honom, eller till och med kanske lämna honom. Jag tror dock inte de kommer göra det men vad vet jag jag kan inte det här livet. Harrys telefon ringde så han gick i väg. Jag andades ut. "Hey, det kommer gå bra" Louis klappade mig på ryggen. Jag nickade.

 

Harry kom tillbaka. "Ni får följa med in i intervjun" Jag andades ut lättat att killarna fick följa med. Jag tror Harry känner sig tryggare då också.

Timmarna gick och vi satt fortfarande i soffan men vi hade sätt klart på x-factor. Jag låg i Harrys knä igen och han drog sina fingrar över min rygg. Klockan var nio på kvällen och ingen av oss hade ätit. Dock hade Niall flera gånger påpekat att vi skulle göra det, men vi hade inte gjort det då ingen annan av oss var hungrig. "Kom vi går över till mig" Sa jag till Harry. Han nickade. "Vi möts här i imorgon då" Sa Louis vi nickade. Vi drog på oss skorna och gick över till min och josses lägenhet. Det var papz utanför så jag och Harry skyndade oss i regnet. Vi åkte upp i hissen då ingen orkade gå i trapporna. Vi la oss dirrekt i sängen och jag kröp upp mot Harry så jag låg på hans bröst med huvudet. "Vad tänker du på?" Frågade jag. "Vad som kan hände imorgon" Svarade han. "Hey, killarna är med dig, de kommer stötta dig. Jag vet att det är jätte jobbigt jag förstår det. Men försök att inte tänka på det så mycket då blir du bara nervösare" Sa jag. Han nickade och kysste mig på hjässan.

 

*

 

Klockan ringde, det var dags. Dags för intervjuvn. Jag var nervös för Harrys skull att han skulle berätta det för hela världen eller ja på sätt o vis. "Vi måste upp nu baby" Sa jag och kysste honom. "Gå över till er och gör dig i ordning så kommer jag snart" Sa jag. Han nickade tröttsamt. Han ställde sig upp. "Hej då så länge" Sa han. "Hejdå" Sa jag. Jag skulle följa med till intervjuvn men jag skulle inte gå in i själva rummet utan sitta utanför. Jag drog på mig ett par leggins då jag knappt får på mig mina jeans längre och sen drog jag på mig en slapp tröja över. Inte den snyggaste outfiten, men vad ska jag göra?. Jag sminkade mig och fixade håret sen gick jag till köket och tog mig en macka eftersom jag var hungrig då jag inte åt någon middag igår. Jag knallade sedan över till deras lägenhet och alla stod där klara. Vi alla gick tillsamans ner och hoppade in i minibussen som skulle ta oss till intervjuvn. Jag höll hårt i Harrys hand och man kunde se på långa vägar att han inte mådde bra.

 

Vi hade också fått reda på att det var ingen som skulle filma inne på intervjuvn vilket nog gjorde Harry mycket lugnare, det var en vanlig radiointervjuv. När vi kom till stället behövde inte Paul hjälpa oss så mycket då det inte var alla mycket fans utanför, det var nog inte många som visste att de skulle vara här då det bästemdes igår. Det skulle nog sprida sig snabbar så när vi skulle gå ut skulle det nog vara proppat. Harry och grabbarna gick iväg för att snacka med Simon, om vad visste jag inte. Sedan gick de in i rummet och Simon satt också där inne. "Så, vi sänder Live från och med. 1..2..3" "Välkomna tillbaka, och nu är vi här med Ooooone Direction., välkomna hit" Sa Intervjuvaren. "Tack" Sa de. De började babbla om det nykomna albumet först. "Jo, sen har jag hört att det är en av er som ska berätta något" Sa Intervjuvaren som jag sen fick reda på hette Michael. "Ja, jag ska berätta något" Sa Harry. "Det är väldigt svårt och säga det då jag inte vet hur våra fans kommer reagera" Harry tog en andnings paus. Det var helt tyst överallt. "Min flickvän ehm. Är gravid. Och ehm det är mitt barn, så jag ska bli ehm pappa" Man hörde på långa vägar att han var så himla nervös så man visste inte vart man skulle ta vägen. "Jo, Harry har varit så nervös för det här. Det var självklart inte så att de hade bestämt att hon skulle bli gravid. Men nu blev det så, och då får man ta konsekvenserna. Vi hoppas att fansen kommer stötta Harry genom det här för han kommer annars inte att klara det" Sa Simon. Jag kände hur jag var nära på att börja gråta, jag såg på Harry han mådde så dåligt. "Ja, det får vi verkligen hoppas" Sa Michael. "Vi vill också inte att något hat ska komma till Harrys flickvän eller honom. Det är en svår period för båda och de behöver allt stöd de kan få" Nu var det Louis som talade. "Okej, men vi avslutar denna intervjuvn och all lycka till dig Harry och självklart ni andra. Vi avslutar med One Thing av One Direction".

 

De kom ut ur rummet och jag omfamnade Harry i en kram. Han grät mot min axel och då gjorde de så jag också börja gråta. "Hey, det gick bra okej" Sa jag och kramade om honom. Han var helt skakig. Han gick i väg och jag vet inte om han ville vara själv eller inte, jag tror han behövde prata med någon annan än mig. "Louis kan du gå efter honom, jag tror han verklgien behöver prata med någon annan än mig" Han nickade "Självklart.". Jag satte mig ner på golvet och Liam sjönk ner brevid mig. "Det kommer bli bra" Sa han. Jag nickade. Eftersom alla höll på att säga det hela tiden så kändes det mer och mer orealistiskt att det skulle kunna bli bra igen.

 

Efter en timme så var vi nu på väg ut. Harry täckte för sitt ansikte lika så gjorde jag. Harry skyndade sig in i bilen och de andra stannade på några autografer. Man vet ju i alla fall vad morgonens rubrik kommer vara.

 

 

 

2 Veckor senare:

 

Hela två veckor hade gått och det börjades verklgien visas i mina kläder då jag inte fick på mig vissa kläder. Jag hade varit hemma i Östersund i några dagar för att hälsa på vänner som jag saknat väldigt mycket. Jag hade inte berättat för de att jag varit gravid då man inte kan lita på någon. Jag tycker det märks väldigt mycket på att jag är gravid men Harry tycker inte det syns så jätte mycket. När vi hade varit hos doktorn sa hon att allt såg bra ut, och då fattade jag beslutet att jag faktiskt ska behålla barnet. Det beslutet tog jag på ultraljudet då var det helt klart att jag skulle behålla det. Jag lämnade även några tårar, det var ganska sjukt att det där växte inne i mig. För tre dagar sedan hade Harry också berättat för Simon, och några andra i deras crew. Simon hade dock sagt att han visste detta skulle hända någon av dom, varför vet jag inte. Jag vet inte hur,var och när vi ska berätta att jag är gravid, det är bättre Harry berättar det än att vi bara ignorerar det. Harry vill inte berätta, jag förstår honom. Men Simon sa att vi måste göra det inom denna veckan då folk kan börja misstänka snart.

 

Mamma och Josses mamma hade sålt lägenheten i stockholm då vi inte kommer få någon användning av den. Jag trivs i London och tänker bo kvar här. Jag har dessutom min pojkvän som kommer att bli pappa till mitt barn så därför är det allra bästa att vara här och det är här jag vill vara. Jag är närmare vänner med Killarna än vad jag ´var med mina andra vänner i Sverige, men Josse är fortfarande min bästa vän helt klart. Om jag skulle gå utanför lägenheten gick jag i slappa tröjer, inga som sitter tajta för då ser man verkligen att jag har en bula. Igår hade jag och josse haft en tjejkväll vilket både Harry och Zayn stört sig på då de ville vara med oss. Men det hade vi struntat i och kollat på tjejfilmer med en varsin Ben and Jerry o handen, klassiska filmkväller för oss.

 

Jag sneglade mot min klocka och den var strax över elva. Jag satte mig upp och kollade ut genom fönstret. Great, det regnade ute. Jag suckade. Jag drog på mig nya underkläder och ett par shorts och ett linne och över det drog jag på mig min one piece. "Sara är du vaken?" ropade Josse. "Ja det är jag" ropade jag tillbaka. "Bra, vi ska över till dom på lunch" Sa hon. "Aokej jag kommer" Sa jag och drog på mig lite mascara. Vi tog med oss ett paraply då vi inte ville bli ett dugg blöta. Vi knallade över till killarna och ringde på deras dörr. "Heeey" Harry öppnade dörren. "Vad söt du är" Sa han och kysste mig jag fnittrade till. "Oj, idag ser du bara mindre ut" Flinade Louis och jag *mördadeblickade* honom. Han skrattade åt mig. Alla ser väl små ut i onepiece?.

 

 

Zayn och Liam hade gjort spaghetti och köttfärsås. Vädligt mycket mat hade  de gjort, de förstås sju personer skulle ju äta och killarna äter inte dirrekt små portioner. Vi satte oss ner och började äta på maten det var riktigt gott faktiskt. "Vad ska vi göra en regnig dag igentligen?" frågade Harry. "Snälla, kan vi inte få se på avsnitten när ni var med i x-factor?" frågade Josse. "Ja, snälllaa" Bad jag. "Visst" Sa de och vi blev överlyckliga. Vi hade ju faktiskt inte sätt hur de blev kända. Vi åt upp maten och ställde in den i diskmaskinen efteråt. Vi slog oss ner i soffan och de satte i gång det. De började i stället på bootcamp då ingen av oss orkade kolla på alla audtions.

 

Dom såg så himla små ut och de var så himla söta. Både jag och Josse satt och tjöt när det trodde att de hade åkt. Vi tjöt även när de fick beskedet att de hade gått vidare. Vi tjöt nästan hela tiden i princip. Det är ganska sjukt och se på vilken resa de har haft igentligen och så många fans som de skaffat sig. Harrys mobil plingade till. Eftersom jag satt i hans knä fick jag ställa mig upp så han skulle kunna fixa upp den från hans byxor. "Det var Simon, han har fixat en intervju, vi ska på den imorgon och berätta"