Chapter 16 - Interview

Harrys Perspektiv:
 
Jag kunde inte riktigt fatta vad som just hände. Hon hade kysst mig. Hon hade sprungit iväg. Så långt hade jag förstått. Men det jag inte förstod var varför jag inte stoppade henne.Men nu var det försent, för hon sov lika så som alla i bussen förutom jag. Jag kunde inte sova. Det ända jag tänkte på var henne, hur hon kysste mig. Jag blev själv förvånad, då jag visste att hon verkligen inte tyckte om mig på det sättet, hon gjorde väl antagilen inte det då hon sprang i väg heller, men ändå, hon gjorde det fortfarande.
 
*
 
Jag hörde hur det bankade på dörren. Jag suckade högt och ljudligt. "Grabbar och tjejer, upp med er nu. En intervjuv som blev bokad i morse ska ni på om en timme, så upp och fixa er, och kom till Lou i sminket sen Marissa" Jag suckade. Jag hade ingen ork att gå upp. Så trött som jag var. Jag låg kvar lite men sen kom jag ihåg gårdagen. Jag satte mig snabbt upp och skulle prata med Marissa. Jag drog undan skynket vid min säng. Jag ser hur Marissa vänder sig om och går sedan ut ur bussen. Antagligen påväg till sminket. Jag suckade förtvivlat. "Är det något bro?" Frågade Louis och hängde sig över min säng. "Nae." Sa jag och hoppade ner. "Jag ser ju att det är något, hände det något med Issa igår eller?" Frågade han. Jag skakade på huvudet. Men det gjorde det ju.
 
Jag tog ut ett par vita jeans och en grå tshirt ur min garderob och drog på mig kläderna. Jag satte mig i soffan och väntade tills jag skulle till "sminket" jag skulle ju inte sminkas, men fixa håret och så. "Var är du då?" Jag kollade mot Emma som pratade i telefonen. "Okej jag kommer" Sa hon. Jag kollade hur hon sprang ut ur bussen. Säkert till Marissa. Jag suckade. Skulle antagligen inte få prata med henne. "Vart skulle Emma?" Frågade Niall mig. "Vet inte" Sa jag trött. "Är det något eller?" Frågade han. "Nej, kan alla sluta fråga det" Sa jag irriterat. Jag vet inte varför jag blev så arg jag bara blev det. Jag drog på mig ett par strumpor och sedan mina skor för att gå till sminket. Jag satte mig ner och Lou började fixa mig.
 
*
 
 
Vi var framme där intervjuvn skulle hållas, utomhus skulle den även hållas vilket var lustigt om ni frågar mig. "Lyckligtvis kunde de Engelska så vi slapp snacka italenska, vilket nog inte hade låtit så vackert. "Vi börjar om. 3...2...1" "Vi välkomnar One Direction och Marissa Gold som är med oss här i dag"
 
Marissas Perspektiv:
 
Vi log och vinkade in i kameran. Intervjuvaren satt på en pall snett emot oss. "Så, nu har ni haft några shower, hur känns det?" Frågade Intervjuvaren som hette Claire. "Det har gått väldigt bra, och fansen är fantastiska" Sa Liam. "Även de italenska?" Frågade hon. "Ja, självklart" Svarade Zayn. "Vart ska ni bege er här näst?" Frågade hon. "Ungern sedan Polen, Finland och Sverige, sen beger vi oss mot Amerika" Sa Niall. "Det låter bra" Sa Claire. "Ja det ska verkligen bli kul" Sa Louis. "Det förstår jag, och sedan har vi ju sett att det finns två turtdruvor här, ni som inte sagt något, Harry och Marissa?" Sa hon och jag skratta. "Ja, vad ska man säga?" Sa Harry. Claire skratta. "Tjaa, vad är det romantiskaste Harry gjort för dig Marissa?" Frågade Claire. Jag stelnade till, visste inte riktigt vad jag skulle svara, utan svarade sedan. "Han skrev en låt till mig" Sa jag och jag kände hur jag rodnade. Killarna Awwade så som de runt omkring. "Är det sant Harry?" Frågade Claire. "Ja det är det" Sa han. "Kan du inte spela den?" Frågade Claire. "Nae, den är för Marissa och ingen annan" Sa Harry och jag log.
"Så det är bara Marissa som hört den?" Frågade Claire. "Ja det är det" Sa Harry. "Det är så gulligt" Sa hon. Jag skrattade. "Niall, vi har även sett dig med din flickvän med på touren, hur går det?" Frågade Claire. "Det går bara bra." Sa han.
 
*
 
Intervjuvn höll på ett tag men vi var äntligen tillbaka till bussarna och begav oss mot ungern för det var där nästa konsert skulle vara, alltså i morgon kväll. På vägen mot bussarna hade det varit tyst. Ingen hade kläckt ett ord. "Så skrev du en låt till henne, eller var det bara skådespel?" Frågade Louis och jag kände hur jag stelnade till. "Nae, det var skådespel" Sa jag snabbt. Harry kollade ner i backen. "Ja det var det" Sa han.
På något sätt så hade alla andra gått ur bilen för utom jag och Harry. "Kan vi prata?" Frågade han. Jag nickade. "Vi gick in i Simons och deras buss för de hade inte kommit än så vi låste efter oss. "Det som hände igår.." Började Harry.
 
"Stop it"
 
 
"Sluta, Harry du behöver inte ta upp det. Jag är ledsen att jag kysste dig, så du behöver inte tänka på det mer, så det var inte med flit, du får väl reta mig eller vad du nu tänker göra. Så vi bara glömmer det" Även fast jag inte ville glömma det, hans sång till mig var så fin och jag kunde inte låta bli. Jag skakade bort tanken. "Tänk om jag inte vill glömma det" Sa han. "Nae, men gör inte det då. Säg det till killarna med gör det, så kan väl de också gå och skoja om det" Sa jag. "Jag menar inte på det sättet, jag vill inte glömma det för jag tyckte om det Marissa."
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anna

Jätte bra!! :)

2012-10-28 @ 19:01:00
Postat av: Gabriella

OMG

2012-10-28 @ 19:37:34
Postat av: Anonym

jätte bra :) kolla gärna min novell blogg :)

2012-10-30 @ 01:42:45
URL: http://jdbieberstory.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0